The Noughties

Grade 0 på St Mary's har en egen blogg där man kan läsa om vad de gör i klassen. Så för att få lite inblick i Elles skolgång är det bara att klicka in på denna länk.

Nybliven vardag

Så nu har vår tjej börjat skolan. Och vilken start! Hon är så glad över alla nya kompisar och sin snälla fröken, Mrs Hussein. Klassen (Grade 0 - The Noughties) har en blogg för alla er som är intresserade: stmarysptagrade0.blogspot.com

De har ett schema, se nedan. Elle kom hem en dag och instruerade sin far att man inte får äta och dricka när man knappar på datorn. "Nej, det är riktigt", sade Fredrik med munnen full av äppelmunk och gick bort från datorn. Det hade hon lärt sig på "Computers" - lektionen.

Föräldrar blir också inskolade, vi måste lära oss en massa rutiner. Vi måste signa ut Elle när vi hämtar henne varje eftermiddag. Matlåda ska med, håret på barnet måste vara uppsatt med speciella hårband, barnet får ej lämna skolgården utan strumpor och skor... Här i SA går barn barfota så ofta som möjligt och även på skolgården när man leker är det ok. När man lämnar skolan måste uniformen vara komplett, tänk på att barnet representerar skolan. Vi har fått inbjudan till cocktail-party på fredag, det ser vi fram emot. Vi har blivit inbjudna till föreläsningar om en metod hur de lär barnen läsa, skriva och stava. Det ser vi mycket fram emot.

Andra terminen, som börjar första mars, kommer extraaktiviteterna starta. Elle har valt pottery (keramik) och drama. Ni vet ju sedan tidigare att hon simmar och att hon går på musikundervisning. Hon kommer få ett hektiskt schema men hon älskar verkligen sin nya skola. Vi har inte sett henne så glad och harmonisk på länge. Hon är ledsen för att hon inte får gå i skolan på lördagarna och söndagarna. Undrar hur länge det varar?

Elle har ju också fyllt år. Förra helgen hade vi kalas. Vi hade ett poolparty, det blir väl det sista, nästa år blir ju ett kallt januari i Sverige. Vi dekorerade cupcakes och badade mest. Barnen skötte sig själva i stort sett och det hela gick smidigt. Men vi var bra trötta när alla gått hem och somnade tidigt på kvällen.

Kommande helg blir lugn och vi tänker gå på bio och kanske ta en frukost med familjen Buchan på söndag. Vi kan behöva vila upp oss efter att gå upp så tidigt på mornarna, men det är bra inskolning för mig, det kommer inte bli så jobbigt att gå upp och åka till jobbet när det blir dags...

Badar med hajar

De sista dagarna nere på Kaphalvön ville vi passa på att bada lite, så dagen efter att vi träffa Arno och Luciënne så drog åter till Fish Hoek på morgonen. Det visade sig blåsa helt infernaliskt så efter en tapper timme på stranden så var det bara att kasta in handduken och åka hem till poolen. Det fick bli en slö dag hemma vid stugan istället.

Blåsigt... och tomt på stranden.

Dagen efter så var det igen strålande sol och vinden hade mojnat. Det var ungefär 38 grader ute så vi spurtade självklart över till Fish Hoek igen. Vid det här laget är vi rätt bekanta med Chapman's Peak Drive, vilken jag för övrigt kan rekommendera till alla som kommer hit.

Väl på stranden så var det fullt med folk och det var riktigt varmt. Vi byggde sandslott och badade i vågorna, men det var inte varmt i vattnet! Jag har för mig att skylten sa 18 grader...

Jennie och Elle var och köpte glass när helt plötsligt en siren började tjuta, och det riktigt högt! Jag såg att alla föräldrar sprang ner till stranden och drog upp sina ungar ur vattnet. En snabb koll på hajflaggan visade vad som var på gång... Ett gäng hajar kom simmande upp längs stranden ca 60 meter från strandkanten. Vi sprang ner och spanade in hajarna när de simmade förbi och jag måste säga att det kändes riktigt häftigt!

Indikerar hajar i vattnet, kan vara bra att veta.

Mindre chans för hajar i vattnet (tror jag...)

Skuggorna är hajarna...

Efter att vi var färdigkokta på stranden så smet vi hem till stugan för en lugn kväll med fisk på grillen.

Vi hann se leoparden i Hout Bay också.

Mad braai-skills in Hout Bay!

En dag med Luciënne och Arno

På söndagen åkte vi till Kalk Bay och mötte upp med Arno och Luciënne. Arno är kollega med Fredrik och Luciënne är vår kontaktperson här nere och som hjälper till med diverse saker och ser till att vi sköter oss!

Vi började med en kaffe för att sedan titta lite i butikerna. Kalk Bay har tills ganska nyligen varit ett nedgånget område och sedan fått en fin vårstädning. Butiker, fik och restauranter har öppnat upp och lockar folk. Vi hittade lite smått och gott att shoppa.

Lunch intogs på Kalky's som ligger i hamnen och har färsk fisk, direkt från fiskebåtarna som lägger till med sin fångst några meter därifrån. Vi åt förstås fish n' chips som var riktigt yummie. Vi sparade resterna till måsarna som vi matade på bryggan. De tog maten ur våra utsträckta händer när de flög förbi. Precis då kom en fiskebåt och lade till och med den kom sälarna. De visste att någon smakbit skulle de få. De guppade omkring i vattnet i väntan på att något skulle kastas i. De är faktiskt väldigt stora och en del kröp upp på trappstegen och var mycket ivriga att få sin del av kakan.

Senare tog vi en drink på den kubanska baren precis vid vattnet. Elle fick en alkoholfri drink från menyn med titeln "Designated Drivers". Vi tog ett kort på menyn så ni får se vilka priser vi har här i Sydafrika och då tycker jag och Fredrik att Cape Town är dyrt jämförelse med Gauteng.

De ville visa oss Fish Hoek Beach och magiskt nog sprack det mulna vädret upp och vi tog oss till stranden. Elle plaskade omkring vid strandkanten och gjorde sandslott.

Vi avslutade dagen med att bjuda Arno och Luciënne på middag på ett hak strax bortom Fish Hoek. Vi hade en kanondag tillsammans och de visade oss en sida av the Cape som vi nog inte hade sett på egen hand.

Nyårsfirande i Knysna

Belvidere Estate, pensionärernas paradis, väl

så förståeligt. Utsikt mot lagunen.

Utsikt från vårt vardagsrumsfönster.

Efter ca fyra timmars bilfärd österut kom vi fram till Knysna. Vi hade hyrt en lägenhet av en ett äldre par, Don och Marion. Huset var vackert med en prunkande trädgård och låg i sluttningen på bergsväggen med en fin utsikt över Knysna Lagoon. Boendet var nog lite lyxigare än det i Hout Bay men så fick vi betala lite mer för det. Fast när vi skulle åka visade det sig att vi fick kompispris, Lynns föräldrar känner och umgås flitigt med detta par. Dessutom fick vi bo där med ett barn under 12 men Lynn och Warren hade försäkrat dem om att vi var ansvarsfulla föräldrar med ett väluppfostrat barn.

Vi fick snart besök av hela familjen Matthysen och tjejerna var så glada att få träffas igen. Elle som bara hängt med sina föräldrar, tvekade inte en sekund att ta erbjudandet från Lynn att följa med hem till hennes föräldrahus medan jag och Fredrik skulle göra oss i ordning för en middag ute - utan barn. Lynns mamma och pappa hade erbjudit sig att vara barnvakt.

När vi åkte till restauranten sade Elle knappt hejdå, hon behövde nog ett avbrott från sina föräldrar. Vi åt på Pemberly's, en sagolik middag med tre rätter med olika viner till varje rätt. Jag åt fikon med parmaskinka dränkt i sås gjord på gorgonzolaost. Blesbok(antilop) - filé med rostade grönsaker och citronsorbet till dessert, Fredrik åt samma förrätt, sirloin och en sorbet gjord på äpple i calvadossås. Mätta och glada åkte vi hem och hämtade Elle.

Elle och Sienna...

... och Elle och Kiera.

På väg till the food court

På morgonen, på nyårsafton, åkte vi på marknad i Sedgefield, en bit utanför Knysna. Vårt mission var att köpa ost, Lynn hade koll på vilken gubbe man skulle gå till. Vi åt en bamsefrukost på ett trevligt fik och gick sedan omkring och tittade på diverse saker. Marknaderna ser verkligen lika ut här i landet, det säljs samma saker, en del riktigt kul saker, fina saker och diverse krims-krams. När vi efter frukosten gick omkring hittade Lynn något hon ville visa Warren och drog med fingrarna vid hans ben men det visade sig vara en annan man hon rört vid. Han var lite äldre och såg för visso väldigt nöjd ut men Lynn skämdes aningen.

Vi hittade ostmannen och vårt uppdrag var slutfört. Några hundra Rand senare var vi på väg hem. Vi packade sedan ihop för en stund på stranden i Brenton On the Sea. Tjejerna lekte i sanden, Fredrik och Warren satt och snackade och jag och Lynn gick en promenad. Det var så skönt att få lite sol. Vädret i Knysna har nämligen varit mulet och på gränsen till regn (men inget riktigt regn har kommit) i fleraveckors tid.

Havet var kallt och inte badbart

Kvällen firades med Matthysens i Giggins hus, Lynns föräldrar, med tre vänner till värdparet. Det gick väldigt mycket lugnare till detta nyår. Pensionärerna gick hem innan tolvslaget som vi trötta inväntade, skålade och sedan tog vi en sovande Elle med oss tillbaka till vår lägenhet. Vi summerade 2010 och insåg att det gått med våldsam fart, vi är tacksamma för alla trevliga sydafrikaner som har lärt oss mycket och fått oss att känna oss hemma.

Ganska hög medelålder på årets nyårsfest men

det var krut i gubbarna och gummorna.

Efterrätt, lemon marengue pie, avnjuts efter

ostpaj (förrätt) och lamm (huvudrätt)

Dagen därpå spenderades mestadels i bilen. Elle fick träffa tjejerna en stund på förmiddagen och leka av sig lite. Vid lunchtid drog vi och for glada i hågen tillbaka till Hout Bay.

På utflykt till Stanford

Så här lugnt ser det ut i Stanford, nästan inga

höga murar eller stängsel runt tomterna

Ute på promenad

Frukost stekt på "skottel braai"

Tonys patio

Elle myser framför TV:n i Ikea-soffan!

Då var det dags att bege sig ifrån Cape Town och styra kosan till Stanford, en pytteliten ort cirka två timmar från CT. Men resan var äventyrlig, vi åkte i hård blåst och en tät dimma. Uppför med slingrande vägar i hällregn och en sikt med några få meter framför bilen. Det lättade efter en stund och man kunde köra lite snabbare igen. Första gången jag kör under liknande omständigheter och det var lite läskigt måste jag medge. Jag ser fram emot första resan i snö.

Vi åkte förbi Hermanus som är känt för sitt valtäta vatten. Vi såg mest en trafiktät genomfartsled. Det var mindre exalterande. Stanford ligger inte långt ifrån Hermanus och efter en halvtimmes köande kunde vi köra vidare och var framme vid tolvtiden hos Fredriks kollega Tony. Han hade ett underbart hus med öppen planlösning. Han bjöd på lunch och sedan gick vi på promenad i byn. En liten tur hann vi med på lokala puben där Tony skriver upp sina inköp på barnotan. Det kändes väldigt familjärt och invånarna här har järnkoll på varandra. Allt som händer dyker upp i lokala tidningen the Stanford River Talk.

En annan kollega från Sverige var också på besök, detta par har varit ex-pats tidigare. Vi grillade gott på kvällen och morgonen efter var det dags att bege sig till Knysna.

Efterlängtad shopping och Kirstenbosch Botaniska Trädgård

Lycklig innehavare av en Mielie-väska

Fredrik hade lovat att jag skulle få shoppa en handväska, en sån där som är flätat med fina tygstycken som mina Irene-vänner har! Butiken där dessa väskor görs ligger nämligen i Cape Town. Lynn var så snäll och kollade upp adress, till Fredriks förtret. Märket heter Mielie (uttalas mili). Varje väska är unik och finns i endast ett exemplar och konstnärens namn finns skrivet på en liten etikett som är fäst vid handtaget. Elle fick också en liten väska. På stället fanns också ett mycket fint fik där vi åt god citron-marängpaj. Inte lika god som Claires förstås.

På eftermiddagen åkte vi till den botansika trädgården som ligger vid foten av Table Mountain. Det är lummigt och det växer fantastika blommor. Det finns stigar och små vägar som är kantade av av växter av olika slag. Vi gick kanske omkring i två timmar och myste ...och tänka sig vi såg mer än bara växter, inne i ett tättlövat träd lurkade en uggla!

Molnen liksom väller ner för Table Mountain

En uggla i det vilda

Fotografen heter Elle

The Winelands

Dag 5 skulle ägnas åt vinprovning. Vi hade bestämt oss för två vingårdar, Fair View och Hartenberg Wine Estate, båda vingårdar ligger nära Stellenbosch. Vi anlände till Fair View vid tiotiden. Det var en vacker gård som låg inbäddad i grönska. Vi möttes av två getter, vilket är vingårdens trade mark. Vid huvudbyggnaden fanns en restaurant och en stor hall där man provade viner vid stora bardiskar som var placerade lite här och där. Sedan kunde man ta med sig vinet till ostprovardisken, där kunde man också handla ost, chocklad, marmelader, sylt och dylikt. Provsmakningen kostade 60 kronor per vuxen och 12 spänn för barn (som bara får smaka ost förstås!). Man fick smaka 6 olika sorters viner och valde ur deras sortiment som är väldigt stort. De visade sig vara mycket generösa med vinet och efter 6 glas var man lite rund under fötterna. Man ville ju inte slänga ut vinet! Klocken strax efter elva var vi klara och och lite rusig var man ju.

Wine taster and cheese taster!

Vi bestämde oss för att åka till Butterfly World för Elles skull, hon älskar fjärilar. Det visade sig vara litet och fullt av föräldrar som nog tänkt samma tanke som vi. Att landa en stund med barnen och göra något de gillar mitt i vinlandet. Vi åt lunch där vilket var ett misstag, den var hemsk med pommes bleka som likfingrar och soggiga hamburgare, nästa gård vi besökte hade den mest gemytliga restaurant. Men vi kan väl trösta oss med att vi kom undan mycket billigare.

Hartenberg är en otroligt vacker gård och det var mindre folk där än på Fair View. Vi fick mer personlig service. I flygplanstidningen Mango Juice, fanns en artikel om detta ställe och de har en avsmakning av viner till charkuterier, korvar och oliver. Detta är det få som vet om och de blev superglada när vi beställde. Vår personlige sommelier berättade om vinerna och gav oss en liten bricka med förbestämda munsbitar till. Det hela var en mycket trevlig upplevelse.

I väntan på vinet...

Sedan gick vi runt lite på farmen och det var en storslagen natur vi möttes av, vi fick också veta att man kunde köpa picknickkorgar och sätta sig ute i deras trädgård, det hade nog varit en trevligare lunchupplevelse.

Eftermiddagen spenderades vid stugan med bad och matlagning.