söndag 3 januari 2010

Cradle of Human Kind- Sterkfontein Caves

Idag är det söndag, det är ganska trist väder, 20 grader och mulet. Det regnade massor igårkväll.
Så är det Fredriks sista lediga dag innan han börjar igen. Det blir nog en väldigt lugn dag. Vi behöver städa lite och även sätta upp lite saker att ha på väggen.

Lördagen var varm och kvalmig, ibland solig. Vi bestämde oss för att göra en utflykt. Vi hade förberett Elle på att få krypa i grottor. Kvällen innan surfade vi in på hemsidan för Cradle of Human Kind. Det är ett område med grottor var man funnit fynd av växter, djur och även våra förfäder. Vi läste om Mrs Ples och Little Foot - halvt apor, halvt människor. Det finns två centrum inom bara några kilometers avstånd men vi tyckte det räckte att besöka ett i taget, för Elles skull. Det blev Sterkfontein Caves. Det tog kanske 40 minuter att köra dit. Lite lagom lördagsutflykt.

Man kunde först titta på en liten utställning där det förklarades lite om jordens utveckling och om djurens och människans utveckling. Det var modeller av Mrs Ples och Little Foot. Vi hann inte titta så mycket förrän en guide dök upp som skulle ta med oss ner i grottorna. Vi gick några hundra meter och så plötsligt uppenbarade sig ett gigantiskt hål i marken. Saken är den att området består av höga gräsbeväxta kullar och det ser inte ens ut som berg. Mina tankar gick snarare till landskap i södra England med böljande kullar.
Det var många trappsteg ner, Elle klättrade själv och vi fick snart ta fram en tröja för det var bara 18 grader i grottorna. Guide förde oss först till stället där Little Foot hittades. Där ligger ben fortfarande kvar som väntas på att grävas ut. Elle var mycket intresserad och ställde tusen frågor till mig. Jag försökte simultantolka och konvertera till ett lättare språk så Elle skulle förstå. Några av hennes frågor kunde jag besvara men när hon frågade hur Lillefot trillat ner och var hans föräldrar var tog min kunskap slut.
Guiden visade stalaktiter och stalagmiter, berättade om olika bergarter och hur formationerna i grottan blivit till. Sedan fick vi krypa igenom på vissa ställen gången var 1 x 1 meter. Vi fick också se en underjordssjö. guiden berättade att det var djupt och att det fanns grottor där nere. En dykare på 80-talet försvann, de letade efter kroppen i 6 veckor. Fy så hemskt!
Vi klättrade hela vägen upp igen och tog en lunch i restaurangen. Elle fick ett gosedjur - Zebran Chop och bestämde att vi skulle ha pic-nic med gosedjuren på gräsmattan hemma. Så när vi kom hem dukade hon upp och vi intog eftermiddagen på gräsmattan på 14, Palmetto Close.

Entrén till grottan, dock ej den naturliga utan mer anpassad.

Grottforskare

Picknick i trädgården.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar