Fredrik fyller år

Idag är det min dag! Jag fyller år igen och det kommer att firas med en rätt lugn dag. Vädergudarna är snälla och ger oss solsken idag, det känns faktiskt riktigt trevligt att få fira sin andra sommarfödelsedag. Dock blir det nog inget bad i poolen...

Imorse fick jag presenter av mina tjejer vilket alltid uppskattas. Efter ett kort besök till läkaren, Elle har tyvärr fått en infektion i halsen/öronen som behöver åtgärdas, så gjorde Jennie en supersmarrig frukost med stekt ägg på toast, stekta tomater, skinka och brie-ost.

Ikväll ska vi till restaurangen A'la Turka och äta libanesiskt. Vi kommer att sitta på kuddar och få meze och grillat. Det känns som om födelsedagen kommer att bli underbar!

Alla hjärtansdag och huvudvärk

Buketten Fredrik och Elle fick av mig på Valentines Day.

I måndags firade vi alla hjärtansdag. Alla hade vi ordnat med lite presenter och omtanke. På kvällen blev det köttbullar med kokt potatis och brunsås. Det var riktigt smarrigt. Elle annonserade att pappas köttbullar var lika goda som farmors. Det var ett riktigt bra betyg.

På Elles skola kom alla tjejer klädda i vitt, rött och rosa. Det kändes lite ovanligt att se alla springa omkring i "civilkläder". Elle hade gjort ett fint valentine's card åt oss. Lärarna berättade att de dansat och sjungit mycket under dagen. Jag undrade omde överlevt dagen men de försäkrade att de haft en underbar dag. Som lärare kan man inte mer än undra, alla jippon är dubbelt så krävande och själv är jag ingen pysseltjej i jobbet.

För två veckor sedan var vi Pilanesberg. På lördagskvällen fick jag en blixtrande huvudvärk som aldrig riktigt gick över. Från att bara komma på eftermiddagarna med sömnlösa nätter som följde, började huvudvärken påverka syn och aptit. Jag sökte hjälp för huvudvärken hos allmänläkare som gav mig cortison, vi misstänkte bihålorna. Efter söndagen då huvudvärken var riktigt illa gick jag till optometristen för att kolla ögonen men det fanns inget fel, han skickade mig vidare till Unitas sjukhus för att träffa en ögonspecialist. Hon kunde inte heller hitta något fel.

Denna läkare i sin tur skickade mig till en ENT-specialist (öron/näs/halsspecialist. Jag undersöktes och röntgades och ingenting hittades. Tillbaka till GP:n tog vi blodprov och kollade efter malaria och tick bite fever och andra infektioner men blodet var rent. GP:n skickade mig för att göra en CT scan. Efter en hel dag med att få detta betalat av försäkringen och få en tid på röntgen var det skönt att få bilderna och resultatet - inget fel. Nu har jag i alla fall bildbevis på att jag har en hjärna! :)

I lördags, två veckor efter första huvudvärken remitterades jag vidare till sjukgymnasten. Hon klämde och kände och till min förvåning var jag otroligt stel, speciellt i nacke, ansikte och överkropp. Förmodligen är det spänningshuvudvärk och jag måste får ordning på hållning och göra övningar som mjukar upp framförallt nacken. Huvudvärken har blivit något bättre och jag har lite aptit igen men kroppen, speciellt nacke och baksida av skallen, t.o.m skalpen ömmar. Nu hoppas vi att det ska bli bra snart, vill börja träna och bli normal igen. Efter två veckor med huvudvärk blir man rätt sliten.

Bild tagen i vår egen trädgård.

Hadeda Ibis i trädgården

Monkey klättrar upp i trädet.

Kolla in vad taggigt det är.

Honan kollar oroligt in vad som händer.

Hanen har full koll på Monkey.

Bara lugn, han kan ta sig ner själv!

Vi kanske har nämnt något om fågellivet här förut. I vårt taggiga Acaciaträd har vi hela tiden haft en liten vävarfågel som flitigt byggt bon som honor lika flitigt förstört. Härom dagen upptäckte vi att Baabaafåglar också gjort bo i trädet. Detta är mycket förvånande eftersom trädet är nära huset och katterna stryker omkring här. Vi har ju hört mycket skränande på sistone och detta är just för att fåglarna alarmerar så fort katterna är i närheten. Monkey tycker särskilt om att klättra upp i trädet, trots stora taggar för att reta fåglarna. Fåglarna är så stora att de knappt ens är rädda för katterna. Men de skränar inte mindre för det.

Hadeda Ibis är en stor, ca 75 cm, högljudd fågel. "It has a distinctively loud and recognisable haa-haa-haa-de-dah call that is often heard when the birds are flying or are startled, hence the name." Den är gråaktig till färgen med lilaskimrande vingar och en stor kraftig näbb. Det finns en skröna som säger att fågeln är rädd för att flyga och därför avger detta hemska läte när den börja lyfta. Vi tycker mer den låter som den säger baa - baa - baa, därav vårt smeknamn för dem. De kan verkligen väcka en på morgonen med sitt hemska läte. Vi kommer nog inte sakna dessa bevingade varelser när vi åker hem till Stockholm med mer lugnande trafikljud och klapprande hästhovar nedanför balkongen. Inga myggor och flugor och diverse småkryp. Mitt myrkrig har för övrigt eskalerat och jag får torka golvet kring kattmaten hela tiden. Helt otroligt vad myror det finns och de älskar Royal Canin Sensitive.

Camping i Pilanesberg

Soluppgång i Pilanesberg

Yellow beaked hornbill

Det är en Blackbacked Jackal som kommer springande

Det har regnat mycket den senaste tiden

En liten klipspringer sitter och spanar

Fredag strax efter lunch pinnar vi på och hämtar upp Elle från skolan och styr kosan mot Manyane, Golden Leopard Lodge, utanför Pilanesberg. Det dröjde inte länge förrän Elle började gäspa och frågade om hon fick ta en nap när vi kom fram. Vi tyckte att det var bättre att sova i bilen så skulle resan kännas kortare. Hon tog oss på orden och somnade direkt.

Vi åkte med Fredriks kollegor, de flesta hade redan kommit upp och låg och plaskade i poolen när vi kom fram. Tältet vi hyrt var rymligt med riktiga sängar och en stor kyl/frys. Vi hade bara en grill och inga kokmöjligheter men å andra sidan är Fredriks kollegor ena riktiga baddare på att campa och har riktigt seriös utrustning. Vi blev mycket imponerade av deras husvagnar och bilar som klarar vilken terräng som helst. Många har släp som är för förvaring men man kan sätta sitt tält på det så man inte är utsatt för farliga vilda djur.

Camping à la Sydafrika

Bollspel och glada miner

Sydafrikanska män som diskar?!

BBQ-fan, 90% kul, 10% effektiv

Vårt tält

Vi åt gott hela helgen, vi åkte på game drives och vilade ut oss ordentligt. Tyvärr bjöd inte Pilanesberg på några leoparder men vi såg en massa annat smått och gott, mest fick vi njuta av underbart vacker natur. Efter allt regn här i SA under januari månad har naturen växt med våldsam fart.

Tjejerna myser i väntan på maten

På kvällarna grillade vi och snackade, tänk att mat alltid smakar så gott ute i friska luften. När mörkret lagt sig letade impalor och zebror sig in i lägret, de måste väl känna sig säkrare med oss än ute i det vilda. Man kunde vara någon meter ifrån dem och de rörde inte fena. På morgonen raidades lägret istället av babianer och mongooser, de försökte hitta något ätbart.

Gung-ho-badtjej

A band of banded mongoose

Secretary bird, inte helt vanligt att man får syn på dessa

Fölet som gosar med sin mamma

Kudusarna har också fått barn

The Noughties

Grade 0 på St Mary's har en egen blogg där man kan läsa om vad de gör i klassen. Så för att få lite inblick i Elles skolgång är det bara att klicka in på denna länk.

Nybliven vardag

Så nu har vår tjej börjat skolan. Och vilken start! Hon är så glad över alla nya kompisar och sin snälla fröken, Mrs Hussein. Klassen (Grade 0 - The Noughties) har en blogg för alla er som är intresserade: stmarysptagrade0.blogspot.com

De har ett schema, se nedan. Elle kom hem en dag och instruerade sin far att man inte får äta och dricka när man knappar på datorn. "Nej, det är riktigt", sade Fredrik med munnen full av äppelmunk och gick bort från datorn. Det hade hon lärt sig på "Computers" - lektionen.

Föräldrar blir också inskolade, vi måste lära oss en massa rutiner. Vi måste signa ut Elle när vi hämtar henne varje eftermiddag. Matlåda ska med, håret på barnet måste vara uppsatt med speciella hårband, barnet får ej lämna skolgården utan strumpor och skor... Här i SA går barn barfota så ofta som möjligt och även på skolgården när man leker är det ok. När man lämnar skolan måste uniformen vara komplett, tänk på att barnet representerar skolan. Vi har fått inbjudan till cocktail-party på fredag, det ser vi fram emot. Vi har blivit inbjudna till föreläsningar om en metod hur de lär barnen läsa, skriva och stava. Det ser vi mycket fram emot.

Andra terminen, som börjar första mars, kommer extraaktiviteterna starta. Elle har valt pottery (keramik) och drama. Ni vet ju sedan tidigare att hon simmar och att hon går på musikundervisning. Hon kommer få ett hektiskt schema men hon älskar verkligen sin nya skola. Vi har inte sett henne så glad och harmonisk på länge. Hon är ledsen för att hon inte får gå i skolan på lördagarna och söndagarna. Undrar hur länge det varar?

Elle har ju också fyllt år. Förra helgen hade vi kalas. Vi hade ett poolparty, det blir väl det sista, nästa år blir ju ett kallt januari i Sverige. Vi dekorerade cupcakes och badade mest. Barnen skötte sig själva i stort sett och det hela gick smidigt. Men vi var bra trötta när alla gått hem och somnade tidigt på kvällen.

Kommande helg blir lugn och vi tänker gå på bio och kanske ta en frukost med familjen Buchan på söndag. Vi kan behöva vila upp oss efter att gå upp så tidigt på mornarna, men det är bra inskolning för mig, det kommer inte bli så jobbigt att gå upp och åka till jobbet när det blir dags...

Badar med hajar

De sista dagarna nere på Kaphalvön ville vi passa på att bada lite, så dagen efter att vi träffa Arno och Luciënne så drog åter till Fish Hoek på morgonen. Det visade sig blåsa helt infernaliskt så efter en tapper timme på stranden så var det bara att kasta in handduken och åka hem till poolen. Det fick bli en slö dag hemma vid stugan istället.

Blåsigt... och tomt på stranden.

Dagen efter så var det igen strålande sol och vinden hade mojnat. Det var ungefär 38 grader ute så vi spurtade självklart över till Fish Hoek igen. Vid det här laget är vi rätt bekanta med Chapman's Peak Drive, vilken jag för övrigt kan rekommendera till alla som kommer hit.

Väl på stranden så var det fullt med folk och det var riktigt varmt. Vi byggde sandslott och badade i vågorna, men det var inte varmt i vattnet! Jag har för mig att skylten sa 18 grader...

Jennie och Elle var och köpte glass när helt plötsligt en siren började tjuta, och det riktigt högt! Jag såg att alla föräldrar sprang ner till stranden och drog upp sina ungar ur vattnet. En snabb koll på hajflaggan visade vad som var på gång... Ett gäng hajar kom simmande upp längs stranden ca 60 meter från strandkanten. Vi sprang ner och spanade in hajarna när de simmade förbi och jag måste säga att det kändes riktigt häftigt!

Indikerar hajar i vattnet, kan vara bra att veta.

Mindre chans för hajar i vattnet (tror jag...)

Skuggorna är hajarna...

Efter att vi var färdigkokta på stranden så smet vi hem till stugan för en lugn kväll med fisk på grillen.

Vi hann se leoparden i Hout Bay också.

Mad braai-skills in Hout Bay!